Fyra och ett halvt år.
Det är lång tid.
Aldrig är man fri från bördan. Alltid har man ångest för att man borde plugga; när man ska sova, när man äter, när man är på toa. De säger att det är värt det. Sedan när man har sin examen och får uppfylla ens drömmar och tjäna de stora stålarna.
Som tur är är det inte så miserabelt som jag framställer det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar